Denna text publicerades ursprungligen den 28 september 2019
”The Prince of Song” avled lördagen den 28 september vid 71 års ålder. Statyn av José José, en av de viktigaste mexikanska popsångarna på senare tid, har stått i Parque de la China i stadsdelen Clavería i Mexico City i flera år, och har stått där i många år.
José José, vars riktiga namn är José Rómulo Sosa Ortiz, föddes i detta kvarter i DelegaciónAzcapotzalco den 17 februari 1948 och tillbringade hela sin barndom där.
Son till en berömd operetenor och en konsertpianist, José José José lockades mer av populärmusiken, såsom bolero, vilket gick emot nästan hela hans familjemiljö där det fanns ett stort antal musiker.
När han var 15 år bildade José sin första trio med sin kusin och en vän som han spelade serenader med, och vid 17 års ålder spelade han in sitt första professionella album för radiostationen Orfeón, som också hade ett tv-program där han debuterade utan någon större framgång.
Månader senare började han spela kontrabas i ett jazzband och uppträdde på nattklubbar.Det var vid denna tid som han träffade musikproducenten Rubén Fuentes, som erbjöd honom ett kontrakt för att spela in ett album som släpptes 1969 på RCA Victor.
Fuentes själv, tillsammans med en annan viktig mexikansk musiker, yucatekanen Armando Manzanero, producerade albumet som innehöll låtar som senare blev klassiker, till exempel ”Pero te Extraño” (av Manzanero själv) och ”Cuidado”, som ger namn åt albumet. Det var där som han började använda sitt artistnamn: José José.
Men framgången kom inte med det albumet, utan med ett annat album som han spelade in året därpå (1970) och som innehöll låten ”La Nave del Olvido”, som genast blev en radio- och försäljningssuccé och som katapulterade hans karriär och gjorde honom till en publikfavorit på grund av hans ungdomliga, något blyga utseende, men som kontrasterade mot en kraftfull, intonerad röst som drog till sig vissa operasångartoner.
Redan som välkänd artist i Mexiko deltog han i 1970 års Segundo Festival de la Canción Latina (som många förväxlar med OTI-festivalen, som startade ett par år senare), där han fängslade publiken på fastlandet som såg tävlingen på TV.
I den internationella finalen av den festivalen, som ägde rum på Teatro Ferrocarrilero (i området Tlatelolco i Mexico City), blev José José med sin tolkning av sången ”El Triste” publikens favorit, men efter ett kontroversiellt beslut av juryn kom mexikanen på tredje plats.
José José var definitivt den ”okrönte mästaren” i den tävlingen. I videon från hans framträdande den 15 mars 1970, som är en klassiker i hans karriär, kan man se hur folk kastade blommor på scenen och hur etablerade musiker som Marco Antonio Muñiz och Alberto Vázquez beundrade hans framträdande, som slutade med en stående ovation från publiken som sällan skådats i den mexikanska populärmusikens historia.
Under 1970-talet, som ett resultat av sin berömmelse, vågade han sig på film med framträdanden tillsammans med personer som Verónica Castro och Sasha Montenegro som inte var av mer än anekdotiskt värde.
Vad som är minnesvärt med det decenniet är hans uppgång till berömmelse och hur han förblev på toppen av sitt spel i flera år, trots att han var tvungen att byta skivbolag och möta chefer som såg honom som alltför klassisk för en tid då nya genrer, som disco-musik, höll på att göra sitt intåg.
Under det decenniet arbetade han med kompositörer som Camilo Sesto, Juan Gabriel och Rafael Pérez Botija och släppte legendariska hits som än i dag finns kvar i det kollektiva minnet, till exempel ”Gavilán o Paloma”, ”El Amar y El Querer”, ”Volcán”, ”Lo Pasado, Pasado”, ”Almohada” och ”Si Me Dejas Ahora”.
Men under det decenniet förde berömmet också med sig känslomässiga och hälsomässiga problem.
1971, när hans karriär tog fart, gifte han sig med skådespelerskan Natalia ”Kiki” Herrera Calles, barnbarn till president Plutarco Elías Calles, som var 22 år äldre än han själv. Hon introducerade honom i det höga samhällslivet där José José, trots sin framgång, inte var väl accepterad. Förhållandet blev svårt och de separerade 1973 under allvarliga problem.
Sedan han fortfarande var arbetslös träffade José José José Ana Elena Noreña, en modell och skådespelerska vars artistnamn var Anel, och efter ett brinnande förhållande gifte de sig 1976, ett år efter att ha blivit föräldrar till sin första son, som numera är sångaren och skådespelaren José Joel. Marysol Estrella föddes också i detta par.
Vid den tiden drabbades hon också av en lunginflammation som permanent skadade en av hennes lungor, vilket påverkade hennes röst och skadade hennes allmänna hälsa. Men den allvarligaste sjukdomen han började drabbas av under samma årtionde var alkoholism, som sporrades av hans snabba uppgång till berömmelse och den sociala krets som han var involverad i.
José José anlände till 1980-talet som en av de viktigaste mexikanska stjärnorna i världen, men 1983 spelade han in i Spanien den skiva som är den mest sålda i hans karriär och en av de mest framgångsrika i den spanskspråkiga musikens historia: ”Secretos”.
Det albumet placerade flera låtar på toppen av den spanska musiklistan i flera veckor, såsom ”Lo Dudo”, ”El Amor Acaba”, ”Lágrimas”, ”He Renunciado a Ti”, ”A Esa”, ”Voy a Llenarte Toda” och andra låtar som i dag skulle verka politiskt inkorrekta, såsom ”Esta Noche te Voy a Estrenar”.
Under dessa år uppträdde José José José med stor framgång på scener som Auditorio Nacional vid en tid då masskonserter inte var särskilt vanliga i Mexiko, utan det som användes var snarare föreställningar på nattklubbar som El Patio, där han hade flera säsonger.
Men i mitten av 1980-talet uppträdde José José José José redan på arenor som Madison Square Garden eller Radio City Music Hall, liksom i Las Vegas eller på avlägsna platser där hans musik hade nått fram, till exempel Saudiarabien.
Också under det decenniet återvände han till filmen, först med den självbiografiska filmen ”Gavilán o Paloma”, vars premiär var beräknad till kvällen den 19 september 1985, men som fick skjutas upp efter att morgonen samma dag registrerades den jordbävning som allvarligt drabbade det historiska centrumet och andra områden i Mexico City. Flera år senare medverkade han också i filmen ”Sabor a Mí”, som berättade om den mexikanska kompositören Álvaro Carrillos liv.
Televisionen var också viktig för sångaren, och hans framträdanden i musikaliska varietéprogram, såsom ”Siempre en Domingo”, var också konstant under hela hans karriär, men särskilt under 1980-talet. Under den tid då spansk rock och pop var mycket populära i Mexiko lyckades han placera låten ”Piel de Azúcar” på diskotek och ungdomsfester.
För sin hälsa hade han även under detta årtionde problem med alkoholism och genomgick operationer av sina stämband, som också skadades av användningen av mediciner mot stress och brist på vila. Sångaren har avslöjat att han också var tvungen att få en benprotes och att han övervägde självmord när han började få problem med sin röst.
Under 1990-talet började han fira sin 25-åriga karriär och även om framgångarna var mer diskreta lyckades han placera en annan låt på listorna som nu är en klassiker: ”40y 20”.
Under det här decenniet blev hans hälsoproblem tydligare i rösten och det rapporterades om att han drabbats av ett återfall i alkoholism. Privat skilde han sig från Anel på grund av ekonomiska och familjeproblem. 1995 gifte han sig för tredje gången, nu med den kubanska Sarita Salazar från Miami, med vilken han fick sin tredje dotter som också hette Sarita.
Under 1998 spelade flera rock- och popband och artister, som Maldita Vecindad, Molotov, Julieta Venegas, Aleks Syntek, Café Tacvba och El Gran Silencio, in en hyllningsskiva med nya versioner av José Josés hits.
Detta album, som åtföljdes av ett program som sändes på MTV, placerade José Josés sånger tillbaka hos den unga publiken, den mest populära låten var ”Gavilán o Paloma”, framförd av La Lupita.
Nuförtiden, på 2000-talet, fortsatte José JoséJosé att spela in album och ge ut sina klassiker på nytt, samtidigt som han på olika arenor fick ta emot hyllningar, från stjärnor på walks of fame till Grammy-priser. Han hade också en roll i såpoperan ”La Fea MásBella”, tillsammans med Angélica Vale, Angélica María och Jaime Camil.
Under de senaste åren började hans hälsa försämras allt snabbare. Han led av emfysem, hans tal blev svårare, han hade ansiktsförlamning, led av depression, diagnostiserades med diabetisk retinopati i ögat och diagnostiserades med andra sjukdomar.
Men fansens oro för hans hälsa ökade när han i mars 2017 rapporterade i en video att han led av cancer i bukspottkörteln. Sedan dess har han legat på sjukhus flera gånger.
Hans sista offentliga framträdande var den 7 november 2017, under den mexikanska fotbollens Hall of Fame-introduktionsceremoni i Pachuca, där en hyllning gavs till honom och han själv presenterade sin son, José Joel, som framförde ”El Triste”.
I februari 2018 lades JoséJosé in på sjukhus, som han lämnade den 7:e månaden för att flygas till Miami med ambulansflyg för att träffa sin fru Sara Salazar och sin dotter Sarita, som konstaterade att de inte hade sett honom sedan sångaren började sin behandling.
*******
Curiosidades del Príncipede de la Canción
– Hans första artistnamn var José Sosa, som han ändrade till José José José José när han spelade in sitt första album. Han kombinerade sitt förnamn med sin fars, José Sosa Esquivel, som dog 1968 av alkoholism.
– José José är en av de mexikanska artister som har sålt flest skivor i historien, med 100 miljoner enheter. Hans mest framgångsrika album var ”Secretos” som släpptes 1983 och som sålde 2 miljoner exemplar under de första veckorna, men som hittills har sålts i mer än 20 miljoner exemplar. Den gav honom 22 guld- och platinaskivor.
– Smeknamnet ”Príncipede la Canción” gavs honom fram till 1976, då han släppte sitt tionde album som hette ”El Príncipe” och där han framförde en låt med samma namn.
– Logotypen för José Josés namn som förekommer på de flesta av hans album är gjord med ett typsnitt som heter ”Broadway”.
– I januari presenterade nätverket Telemundo en biografisk serie om José José José där han själv var involverad med författarna för att skapa den.
biografía de Jose Jose Jose Jose Jose canciones de Jose Jose Jose Jose Jose el Príncipe de la Canción falleció jose jose José José José José José José José död vem är jose jose vem var prinsen i sången life of jose jose