Min otålighet hade förvandlats till visuell frustration när den azurblå himlen över Pompano Beach, Florida, bleknade till silverfärgade moln och så småningom mörknade till en förestående storm. Tack och lov hade jag anlänt till RIVA Racings hemliga testsjö nästan en timme tidigare än vad jag hade blivit ombedd att göra, och förberedde snabbt både min säkerhetsutrustning och mina videokameror. Tiden var inte på min sida, och jag ville ha så mycket tid som möjligt på RIVA:s nyligen tillverkade Stage III-kitutrustade 2018 Sea-Doo RXT-X 300. RIVA:s Dave Bamdas hade lovat hastigheter på 83 mil i timmen från den här maskinen, och efter att ha kört över 14 timmar till södra Florida bara för att prova den tänkte jag inte låta mig berövas möjligheten.
RXT-X 300 i fråga var inte densamma som RIVA Racing hade på visning vid förra årets IJSBA World Finals (densamma som visades upp i ett specialavsnitt av The Watercraft Journals halvmånadsvisa YouTube-show, ”Long Haul”). Nej, det var ett ”halofordon” som var avsett att visa vad RIVA kunde erbjuda de Sea-Dooentusiaster som var intresserade av prestanda. Reservdelslistan för den speciella skidan med 350 hästkrafter var mycket mer omfattande än det Stage III-kit som jag provkörde i dag. Faktum är att den neongula och lavagråa enheten, bortsett från en sporadisk placering av dekaler, var tunt beslöjad som en Sea-Doo 18 helt standardiserad; inga uppgraderingar av hanteringen – sponsoner, insugningsgaller, förlängningar av skrovet osv. – bara en omgjord propeller, inga anpassade färger, sätesöverdrag eller Hydro-Turf-matta.
Snarare var allt som gjorde denna RXT-X unik gömt under sätet. RIVA:s steg III-kit fokuserade främst på att öka både luft och bränsle till 1630cc ACE 300-motorn och bestod av ett Bosch VT1100 Fuel Injector Kit, ett RIVA Sea-Doo 2018 RXT/GTX 300 Power Filter, ett RIVA Sea-Doo 2018 RXT/GTX Catch Can/Engine Breather Kit, ett RIVA Sea-Doo 230/300 Intake Manifold Upgrade Kit, en RIVA Sea-Doo 300 XX Charger, ett RIVA Sea-Doo 2018+ RXT/GTX 300 Free Flow Exhaust Kit, en RIVA MaptunerX BRP (alla utom SPARK), ett RIVA Seadoo 4-Tec Stock Valve Retainer Upgrade Kit och den tidigare nämnda Solas Sea-Doo Concord 13/18 Impellern (vid tiden för testturen och videon fanns det fortfarande planer på en Skat-Trak propeller).
Det var början av mars vid den här tiden och de nya maskinerna höll just nu på att sprida sig i utställningslokalerna. Den första försäljningen i Australien var uppmuntrande, och trogna till Sea-Doo märket här på norra halvklotet var ivriga att få tag på de nya ST³ runabouts, därför var det absolut nödvändigt att RIVA Racing fick delarna utvecklade och färdigställda innan säsongen startade. Efter att ha samlat ihop en avsevärd mängd körtid på den nya ST³-plattformen, och eftersom jag redan var imponerad av Sea-Doos senaste bidrag, var jag ivrig att ta mig ut på vattnet. RIVA:s Maptuner X ECU-program hade det så att Sport-läget redan var inkopplat vid tändning, en välkommen välsignelse för dem som hatar att slänga sig igenom anvisningarna. Trots att den ”oorkade” avgasen gick ut genom fabriksuttaget släppte den ut ett hälsosamt brummande när jag gick på tomgång från bryggan.
Med knäna tätt intill den falska tanken och axlarna uppe över styret, tryckte jag gasen mot greppet. Den nya propellerns bett och den extra kraften, som gav ytterligare 2 pund linjärt över vridmomentkurvan, fick den 828 pund tunga runabouten nästan helt upp ur vattnet. Jag backade, satte mig på plats igen och aktiverade VTS:ens fabriksmonterade Launch Control-funktion. Istället för att sväva upp ur vattnet (som jag hade gjort), styr Launch Control automatiskt VTS-munstycket så att båten behåller ett plant plan från stillastående till full fart genom att växla ner VTS-munstycket helt och hållet och gradvis och automatiskt justera tillbaka till det tidigare läget före start, oavsett vad det kan vara. Återigen gjorde jag mig beredd och satte gasen i full stopp. Den här gången vrålade den steg III-utrustade Sea-Doo galet när den sköt framåt med djävulsk glädje. Vid 8 580 varv per minut var jag uppe i 83 mph.
Med en knäppning av styret blev jag snabbt påmind om att den här RXT-X inte hade någon uppgradering av hanteringen. Den ökade, nästan vulkaniska dragkraften och den halsbrytande gasresponsen pressade plötsligt det nya skrovet bortom gränserna för dess sponsorer med fast placering och det toppladdade insugningsgallret. Propellern tuggade upp sjön ursinnigt, men att hålla svansen planterad samtidigt som den nya ST:s nos placerades ner blev en balansakt. ST³ vill ha näsan nedåt, den ber om det. Men med de vanliga sponsonerna och insugningsgallret som försökte hålla greppet samtidigt som den extra kraften drev skidan vidare krävdes det att nosen skulle komma upp ett eller två steg på VTS-trimmen, högre än vad jag föredrog. Men när jag körde RIVA:s sjö till ett kokande badkar med vita kepsar gjorde den förhöjda nosen det möjligt för den höga kölen att slussa sig igenom hugg med relativ lätthet. ”Okej, det kommer att fungera”, log jag.
Den lågt centrerade, kroppsnära sittbrunnen i den nya Sea-Doos Ergolock-kabin räckte för att hindra mig från att glida bakåt längs bänken – trots den centrifugalkraft som Stage III:s 330 hästkrafter trycker på min kropp. När jag körde in till bryggan retade Bamdas mig: ”Gillade du det?” när jag tog av mig hjälmen när regnet började falla. Han väste ett upprört ja och fortsatte: ”Bra. Jag trodde att du skulle gilla det.” För tillfället, när musklerna i mina underarmar började pulsa, tycker jag att 330 är väldigt imponerande. RIVA Racing har frigjort ACE 300 och har också avslöjat potentialen i det nya ST³-skrovet. Efter två matcher med den RIVA-anpassade RXT-X den morgonen sa jag: ”Den här kan effektivt ersätta RXP-X också”. Flera på land nickade instämmande till detta. Nej, det kommer inte att hända, men RXT-X kan definitivt prestera när den är rätt utrustad.
I sin helhet, med ett pris på 3 600,66 dollar, är RIVA Racings Stage III-kit allt man behöver för att få en pålitlig, hårt slagkraftig Sea-Doo RXT-X på 83 km/h (som fortfarande går på pumpgas). Gasresponsen är omedelbar men rätt progressiv genom hela vridmomentkurvan, det finns inga platta punkter eller lulls. Den bara drar hårdare och hårdare. Dragkraften är – som jag lärde mig den hårda vägen – tillräcklig för att kasta ut skidan nästan helt ur vattnet från ett stillastående, men kan skjuta dig ut ur en spets snabbare än du någonsin trodde var möjligt. Med allt detta sagt är det helt anmärkningsvärt hur lätt RIVA får 80mph att uppnås. Det som en gång i tiden var riktmärket för absoluta, banbrytande prestanda är nu lätt att uppnå med hjälp av ECU-remapping och en kort lista över intag, avgaser och kylningstillägg, allt för mindre än 4 000 dollar. Jag är helt överväldigad.
av Kevin Shaw | 2018