Bakgrund
Antikroppar mot antifosfolipider (aPL) är proteiner som produceras av immunsystemet hos vissa människor och som är riktade mot komponenter i deras egna celler. Förekomsten av sådana antikroppar kan öka risken för att utveckla blodproppar (trombos) i blodkärlen eller graviditetsrelaterade komplikationer (t.ex. återkommande missfall, dödfödsel, för tidig födsel eller allvarlig sjukdom hos en gravid kvinna). Blodproppar i artärer kan orsaka stroke, vilket resulterar i hjärnskador eller reversibla neurologiska symtom. Blodproppar i vener är förknippade med en ansamling av vätska i lemmarna (ödem) och smärta, och om de flyttas eller translokeras kan de orsaka en blockering i ett större kärl i lungan (lungemboli).
I personer som tidigare har haft en trombotisk händelse används vanligen två typer av läkemedel för att förhindra återkommande trombotiska händelser: antikoagulantia och trombocythämmande medel. Antikoagulantia förhindrar bildning av blodproppar (tromber) genom att störa aktiviteten hos proteiner som är involverade i blodets koagulering (koagulationsfaktorer), medan trombocythämmare, vanligen aspirin, förhindrar aggregering av trombocyter och försämrar blodproppsbildningen. Den vanligaste biverkningen av behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare är blödningsbenägenhet. Man vet dock lite om fördelarna och nackdelarna med att använda antikoagulantia och trombocythämmare hos personer som har aPL-antikroppar men som inte tidigare har haft någon trombotisk händelse.
Granskningsfråga
Denna granskning syftade till att fastställa de potentiella fördelarna och nackdelarna med att använda antikoagulantia och trombocythämmare för att förebygga trombotiska händelser, hos personer som är mottagliga men som ännu inte har haft någon trombotisk händelse.
Studiekarakteristik
Evidensen är aktuell från och med december 2017. Vi sökte efter studier som slumpmässigt fördelade personer med aPL-antikroppar och utan någon tidigare trombotisk händelse till olika behandlingar, inklusive antikoagulantia, trombocythämmande läkemedel eller båda. Vi identifierade nio studier med 1044 deltagare. Studierna ägde rum i flera olika länder. En studie var multicenterad och hade olika finansieringskällor. I två studier jämfördes aspirin med placebo (dummybehandling). I fyra studier jämfördes en antikoagulant med eller utan aspirin med enbart aspirin. I de övriga studierna jämfördes kombinationer av trombocythämmande medel, antikoagulantia, andra behandlingar eller två olika doser av samma läkemedel. Majoriteten av studierna gällde kvinnor med aPL-antikroppar och en historia av misslyckad graviditet. En studie omfattade icke graviditetsrelaterade fall och en studie omfattade graviditetsrelaterade fall och andra patienter med positiva resultat för aPL-antikroppar.
Nyckelresultat
Vi sammanfattade behandlingarnas effekter med hjälp av följande jämförelser: enbart aspirin mot placebo, antikoagulantia enbart eller med aspirin mot enbart aspirin, aspirin med antikoagulantia mot placebo eller annan behandling. Vi fann inga tydliga skillnader i antalet individer med trombotiska händelser i de jämförda grupperna. En studie visade en ökad risk för mindre blödningar (t.ex. näsblödning eller intensifierad menstruation) hos deltagare som fick aspirin och antikoagulantia. Alla andra analyser visade inga meningsfulla skillnader i antalet deltagare med blödningar. Ingen av studierna rapporterade om risk för dödsfall eller livskvalitet. Vi fann ingen tydlig skillnad mellan grupperna i någon av jämförelserna för andra oönskade effekter än blödning, där denna information rapporterades; de vanligaste av dessa effekter var milda gastrointestinala symtom i aspirin-gruppen och allergiska reaktioner i aspirin med antikoagulantia-gruppen.
Evidensensens kvalitet
Vi bedömde ingen av studierna som med låg risk för bias på grund av metodologiska problem eller rapportering av resultaten. Vi bedömde den övergripande kvaliteten på bevisen som låg till måttlig, den nedgraderades på grund av oklar eller hög risk för bias, litet antal studier och oprecisa resultat
.