Intrakulturell felkommunikation bygger på det faktum att alla människor omedvetet återspeglar sin kulturella bakgrund i den dagliga kommunikationen. Kultur ligger inte bara i hur man äter eller klär sig, utan i det sätt på vilket människor presenterar sig som en enhet för omvärlden. Språket är en enormt viktig del av kommunikationen, liksom en stor representation av ens kulturella bakgrund. Kulturell missförstånd beror ofta på olika och motstridiga talstilar och budskap. Ett helt normalt intonationsmönster för en tysk modersmålstalare kan verka argt och aggressivt för en utländsk lyssnare. Ordens konnotationer, liksom betydelsen av slangfraser, varierar kraftigt över kulturgränserna, och en brist på tolerans och förståelse för detta faktum leder ofta till feltolkningar.
Nonverbal kommunikation varierar kraftigt över kulturgränserna. Man måste ta sig tid att studera olika kulturer för att fullt ut förstå de budskap som överförs. Det finns många aspekter av icke-verbal kommunikation, såsom gester, ansiktsuttryck och interpersonellt utrymme, som påverkar hur ett budskap tolkas.
Maktdistans är graden av jämlikhet, eller ojämlikhet, mellan människor i ett visst samhälle. Ju lägre maktavstånd ett land har, desto mer dominerande är individualitet och individuella rättigheter. När maktavståndet är lågt betonar samhället inte människors status, makt eller rikedom. Med andra ord har individualistiska kulturer låg maktdistans och kollektivistiska kulturer hög maktdistans. Exempel på länder med hög maktdistans är Malaysia, Ryssland och Rumänien medan länder med låg maktdistans är Österrike, Israel och Danmark.
Individualism-kollektivism (Me-We-dimensionen) anses vara den viktigaste av alla värdedimensioner som skiljer kulturer åt. Individualistiska kulturer har ett ”jag”-medvetande. Individer är löst knutna till varandra men i stort sett oberoende av gruppidentifikation. Betoningen ligger på jaget; de motiveras av sina egna preferenser, behov och mål, och personliga prestationer och initiativ betonas. Ord som ”oberoende”, ”själv”, ”privatliv” och ”rättigheter” är vanliga i individualistiska kulturella samtal. Exempel på individualistiska samhällen är USA eller västeuropeiska länder.
Kollektivistisk kultur har ett ”vi”-medvetande. Individer är nära knutna till en eller flera grupper. Engagemang för dessa uppskattade grupper är ett primärt mål för kollektivister, och de tenderar att se till gruppens mål och framgångar snarare än till individerna. Ord som ”lojalitet”, ”ansvar” och ”gemenskap” genomsyrar kollektivistiska kulturella samtal. Exempel på kollektivistiska samhällen är många asiatiska, afrikanska och sydamerikanska kulturer.