- Indra Nooyi är vd för PepsiCo.
- I ett avsnitt av podcasten ”Freakonomics” berättade hon att hennes mor rådde henne att ”lämna kronan i garaget”, dvs.dvs. att inte agera som familjens VD.
- Nooyi tillade att hon och hennes man ständigt justerade sig för att se till att ingen tog på sig mer ansvar än den andra.
”Lämna kronan i garaget”. I nästan fyra decennier har det varit Indra Nooyis strategi för att upprätthålla freden i hushållet.
Nooyi är vd för PepsiCo, och hon talar ofta om balansen mellan arbete och privatliv. I ett avsnitt av podcasten ”Freakonomics” berättade Nooyi om hur ett kontroversiellt råd från hennes mor har påverkat både hennes äktenskap och hennes föräldraskapsstil.
Nooyi är 62 år gammal och har två vuxna döttrar. Hon berättade för programledaren Stephen Dubner att hennes mor ”tror att dessa jobb ger dig kronor och att du lämnar dessa kronor i garaget när du kommer hem. Försök inte låtsas att du fortfarande är den stora chefen, för det är du inte.”
Dubner frågade Nooyi om den idén verkade orättvis – trots allt, om Nooyi hade varit manlig hade hennes mamma förmodligen inte gett henne samma råd.
Nooyi höll med om att det var orättvist, men förklarade också hur det har varit användbart – inte bara för henne själv, utan också för hennes man. Nooyis man är Raj K. Nooyi, som är vd för AmSoft Systems, och de har varit gifta i 37 år.
Här är Nooyi: ”Vi måste alla utveckla anpassningsstrategier, för om vi inte gör det kommer vi att börja känna oss förbittrade eller arga på det som händer runt omkring oss. Ur mitt perspektiv säger min mamma: ’Lämna kronan i garaget?’. Okej, jag lämnade den i garaget.”
Hon tillade: ”Skulle jag ha velat ta med den in? Nej, inte på bekostnad av mitt äktenskap och mina barn.”
Det vill säga att det kan vara obekvämt att kontrollera sitt ego, eller åtminstone sin yrkesidentitet, vid ytterdörren till sitt hem. Men som Nooyi ser det måste alla göra vissa uppoffringar för att hålla sitt äktenskap och sin familj intakt och för henne var det detta.
Det kanske inte finns något sådant som ett jämlikt partnerskap mellan medföräldrar
Tidigare är idén om att dela upp sysslor och barnomsorg exakt 50/50 mellan medföräldrar ofta mer idealistisk än realistisk.
I en debattartikel i TIME konstaterade Judith Warner att många familjer förmodligen inte har ”råd att potentiellt försvaga – eller helt och hållet äventyra – inkomstkraften hos den person som tar hem det mesta av matjorden” (som, konstaterade hon, vanligtvis är en man). Dessutom är det ofta svårt att kvantifiera hushållsarbete och barnomsorg; som Warner påpekar är vissa uppgifter mer givande eller tråkiga än andra.
Under tiden berättade parterapeuten Esther Perel för Patricia Garcia på Vogue att ”jämställdheten i många par bryts när det första barnet kommer”. Hon sade till exempel: ”Det finns en som har större förmåga att somna på natten än den andra. Det finns en som har större möjlighet att vara flexibel med sitt jobb än den andra. Det kommer att finnas en förälder i första ledet.”
Nooyi antydde inte att vare sig hon eller hennes man var en ”förälder i första ledet”. Istället talade hon om att omkalibrera regelbundet, förmodligen för att ingen skulle hamna i denna roll.
Hon sa: ”Jag är gift med en fantastisk kille, men det krävdes ständiga, typ av, justeringar för att se till att vi båda var jämbördiga i förhållande till varandra, och för våra barn var vi båda föräldrar.”