Informationsnotis: Förutom thorn, eth och ash användes ytterligare några bokstäver i äldre engelska som är okända för moderna engelsktalare. En bokstav som kallas ”yogh” (namnet uttalas så att det rimmar på det skotska ordet ”loch”) uttalas som modern engelska ”y” eller ”g” beroende på vilket ord den finns i; den skrivs som ett kursivt ”z” eller ”g”.
En bokstav som ser ut som modern engelska ”p”, kallad ”wynn”, uttalas som modern engelska ”w”.
”Tyronian Note” är en vanlig medeltida förkortning för ”och”. Bokstaven ser ut som siffran sju satt lågt på linjen. Några få utgåvor av anglosaxiska texter använder Tyronian Note, men de flesta utökar förkortningen till ”and” eller ”ond”.
Och yogh och wynn förekommer i äldre engelska manuskript, men moderna redaktörer ersätter dem med deras moderna engelska motsvarigheter, medan de låter ”thorn”, ”eth” och ”ash” vara kvar. Orsakerna till denna inkonsekvens är knutna till de anglosaxiska studiernas tidiga historia och preferenserna hos de redaktörer som gjorde de första tryckta utgåvorna . Om du bestämmer dig för att lära dig paleografi, studiet av gammal skrift, eller arbeta direkt med anglosaxiska manuskript eller faksimilerna, måste du lära dig att känna igen ”yogh”, ”wynn” och även särskilda former av bokstäverna ”s”, ”r” och ”f”. Men de flesta gamla engelska texter är redigerade så att de enda obekanta bokstäverna som skrivs ut är ”thorn”, ”eth” och ”ash”
.